7:e september-

Jaha, så är man innne i jobblunken igen. Det är inte klokt egentligen att livet ska bestå av så mycket jobb och så lite fritid. Är ju ofta helt slut efter jobbet, så egentligen är det ju bara helgerna jag kan förfoga fritt över min tid. Och idag är det söndags, så det är allt lite söndagsångest redan nu när jag kliver upp. Har börjat på en ny arbetsplats då jag kommer att vara i 3 månader och det är så påfrestande att återigen vara ny, förvirrad och okunnig. Det är väl därför det känns jobbigt att halva helgen redan passerat.


skuggnävan fäller blad som ser ut som hjärtan

Igår var det riktig släktdag. Först var svärföräldrarna på besök och vi åt surströmming. Det var premiär för mig men jag gillade det verkligen inte. Folk brukar ju säga att det inte alls smakar som det luktar men det tycker jag allat att det gjorde... Senare på dagen åkte jag till mina föräldrar för att umgås med dem, brorsan, faster, farbror och kusin.

Har inga som helst planer för dagen. Är trött och seg och inte på så bra humör. Samvetet gnager att jag borde åka och hälsa på mormor som nyligen varit dålig och legat på sjukhus. Det är också en hantverksmarknad utanför stan idag och det kunde ju vara roligt att gå på. Hur som helst måste jag hinna skörda lite i landet också. Ovan ses förra helgens låda med morötter, rödbetor, kålrot, potatis, lök och bönor. Det är sann lycka att få gå och hämta sin mat direkt i trädgården! Och så gott sen!